Tag Archives: fisketurism

Det är med vemod i hjärtat jag sätter mig i bilen den 6 november på Gustav Adolfsdagen för att möta fler entreprenörer i Småland. GPSen för mig ut på vägar jag aldrig skulle åkt, i ett landskap där små röda torp ligger utkastade mellan sjöar och skogstoppar. Detta landskap ger plötsligt en helt annan dimension till Mobergs Utvandrartrilogi. Under dessa veckor har jag träffat många Karl-Oskar och Kristina, entreprenörer som odlar sin jord och som aldrig ger upp en idé, tur att de finns!
Jag ler inombords åt uppmaningen att spola av stövlarna och hänga kappan i köket och inte vid arbetsrockarna – så jag inte skall lukta koskit. Frankt har jag svarat – att jag faktiskt också har arbetsrocken på mig. Aldrig har jag ätit så god mat och fått så mycket kaffe med knäckebröd, skrattat och gråtit åt berättelser, vid köksborden som någon annan gång. Man säger att smålänningen är snål! Inte i mötet i alla fall. I detta vill jag spegla nybyggaren, de som verkligen vill och är på väg upp eller en bit längre fram….

Mitt i mötet och mörkret försvann korna!
Jag blev kvar länge hos Lena-Britt på Västra Karstorp, ensamstående bonde med förkärlek för djur och människor. Hon hade väntat en stund på min ankomst och älgsteken stod på bordet när jag kom. Vi åt en fantastisk god middag och frågorna vi hade till varandra var många. Inlevelsefullt berättade hon om lilltorpet Pukulla, nära Astrid Lindgrens värld, botanisera gärna på den tillrättade hemsidan. Här får stressade storstadsbor njuta av stillheten på landet och återkopplingarna från gäst är många. Jag blev kvar till mörkrets inbrott och sen kväll då telefonen ringer och någon meddelar – dina kor har rymt! Snabbt löser hon problemet och säger sedan till mig – du måste se gårdsstugan innan du åker. Jag beundrar dessa lågmälda handlingskraftiga kvinnor.

En kulturskatt om något på Skällingsö gård

På mitt papper står det stuga Bottnaryd. Men sällan är det som det man förväntar sig verkligen stämmer överens när man väl är framme. Visst finns det en stuga på gården, som hyrs ut till turister, men här vill de visa något helt annat.
Vi sätter oss i bilen och åker en bit bort till den nyförvärvade gården. I en vildvuxen trädgård ligger ett vitt och vackert hus, inslingrad i gamla humleslingor och vissnande trädgårdsblommor, i något som liknar en törnrosasömn
Vi kliver in och tänk om hus kunde prata. Gungande golv av ekplankor, en fantastisk andravåning med vackert målade dörrar och små spröjsdade fönster. Kvar i huset finns också mycket av de föremål som en gång användes. Små krypin som kanske kan bli till gästrum. Kanske finns det någon som kan tänka sig ta hand om detta vackra hus och bevara det åt efterkommande, samtidigt som det kan vara ett turistmål. Vi åker tillbaka till gården och jag får en utsökt hemmagjord lunchpaj innan det är dags att åka vidare.
Tänk om……

Ett par som gör slag i saken och satsar på kulturturism hemmave….

Som omställt jordbruk och i avsaknad av mjölkkossorna växer tankarna på att kunna få tillvarata gården och kombinera det med kunskap. Kunskap om människor och natur de båda innehar.
Ett utkast till projektansökan ligger på bordet och ett förhandsbesked är lämnat. Nu pratar vi kulturturism med verkliga mått mätt. Skogsdungen skall förvandlas till en unik liten skogsscen och ge plats för hustruns förvärvsarbete – sången. Visthusboden skall förstärka säsongsförlängningen och arbetet har redan börjat med att iordningställa boende för gäster. Tillsammans gnuggar vi fram namnet Hökhults Turism & Upplevelser, sätter det på pränt i en projektplan och kröner det hela med en Facebooksida med samma namn. Nu skall alla körmedlemmar sättas i arbete för en första körslag på landet För visst är det så alla kan sjunga! Och paret är helt på det klara med att starta igång en ny fas i livet.

Ett kämpapar på Brovillan B & B

Solen hänger över sjön Stora Nätaren när jag kommer fram till Brovillan. Det är inte första gången jag processar tillsammans med Göran. Idag skall vi se över den befintliga hemsidan, så den blir lättare att navigera på och blir bokningsbar på bästa sätt. Men först blir det kaffe och nybakta bullar. Vi bänkar oss i allrummet och kvällens gäster börjar droppa in så smått. Brovillan är ursprungligen det enda kvarvarande logidelen från en konferensherrgård, som för några år sedan brann upp.  Efter lite diskussioner och övervägande valde paret att satsa på turism som en del i det jordbruk de har idag. Det har de aldrig ångrat även om också deras väg med myndigheter och tillstånd varit krokig och svår. Idag går det hyfsat bra, men som för så många andra, gäller det att synas. Några timmar framför datorn förgylldes med de turkiska gästernas godis. Jag lämnar Göran med sin tillrättade snygga hemsida och lite mer uppgifter att lösa framöver.
Göran är en nestor som kan det mesta:)

Falleri Falleralla på Falla – Svägerskor som satsar på lokalproducerat

Som vanligt vilseleder GPS telefonen och jag är åter ute på dessa vidunderliga vägar, som alltid leder till ett hus med människor fyllda med förväntan. Svägerskorna Caroline och Yvonne har inte bildat företag än och frågorna är många. Företagsformer, prissättning, marknadsföring och försäljningsmöjligheter.Tanken är att på sikt utöka verksamheten för att få mer tid att vara hemma på gården. Äpplepajen doftar och barnen stimmar alltmed vi tar oss igenom alla frågor. Produkter finns och logga är på plats. Hemsidan lite spretig, nu gäller att bestämma sig för såväl företagsform som produktinriktning. Mitt råd är att alla matprodukter i samma inriktning, alltid marknadsförs bäst genom just marknadsdeltagande. Det är en tung väg fram till lönsamhet, kanske att man får tänka till lite. Att som småbarnsförälder också kunna orka. Hoppas verkligen att de kommer igång med sitt företag och försäljning:)

Att kombinera kvinnligt företagande med man – barn – djur och affärsidé

Mina två sista möten med driftiga småbarnsmammor, som brinner för sin affärsidé var väldigt spännande. Dels för att unga människor vågar satsa på landsbygdsutveckling och på så sätt driva sina gårdar vidare, men också beundran för den frenesi de här driftiga tjejjerna vågar satsa på sitt företagande och dess produktutveckling. Hanna på Explora Hunting har vid sidan om utbildat sig inom ekonomi och har nu en certifiering. Ellen har genom en duktig och framåtgripande marknadsföring för sitt företag Nystedt Husky, etablerat sig på marknaden. Båda satsar mer i att projektera och etablera byggnader på gården som kan hysa turister på säsongsförlängning.
För båda är rådet att våga sticka ut hakan ännu mer. Dammsuga kontaktnätet för sin produktutveckling. Vid närmare eftertanke så finns det ju resurser i huset. Båda resurserna – läs makarna –  har förkärlek för jakt. Den ene för storvilt och den andre för insekter:)
Fängnad på ena stället med biffgryta från gårdens egna kött och med en ettårig liten arbetskompis på andra stället, kan man inte låta bli att undra. Hur hinner de egentligen?

Här avslutas min resa och möten i ett landskap där förr förfäderna fick fly sin kos för att överleva. Säkerligen med stor sorg i hjärtat över att ej få återse sin hembygd igen. Vid något av de möten jag gjort finns det faktiskt också spår efter återvändare som hittat hem igen. Hoppas verkligen att dessa envetna entreprenörer verkligen kan hålla sitt företagande kvar vid denna mark som också för mig är – Ett Sverige på riktigt!

Vid pennan
Ewa-Britt Filipsson
Landsbygdscoach  Turism & Affärsutveckling